Swden Rock Festival

Då var de första banden släppta idag, ser ganska lovande ut tycker jag.
Ska bli väldigt kul! Ser fram emot min första trip till SRF.

Reine och Martin firar 10år och jag mitt första, haha!!

Kolla in banden på deras hemsida! www.swedenrock.com

Annars då..
Jo, idag ringde vårdcentralen upp och jag fick en tid nästa vecka.
Om en vecka precis ska jag dit. Väldigt långt tills dess...
Gör mig mera orolig även om jag vet att jag äntligen kommer få hjälp.
Hoppas att det finns något som de kan göra för att hjälpa mig annars kommer jag inte orka mycket länge till. Jag tvingas vara hemma nu för att jag är helt utmattad.

När jag var och handlade fick jag panik. Första gången jag känt så. Kunde inte för allt i världen komma ihåg min kortkod. Jag använder alltid mitt kort när jag betalar och har aldrig någonsin glömt dem och nu stod jag där och kände hur jag bara ville springa därifrån och skrika.

Bara två dagar kvar!

HJÄLP!

Idag tog det stop!
Idag sa min kropp att det inte längre fungerade att tänka alls.
Sov inte många timmar inatt heller, det har inte blivit så mycket sömn de senaste veckorna.
Vaknade, låg och vred och vände på mig. Vågade inte gå upp ifall jag skulle väcka Reine med en massa skrammel. Så jag låg där i sängen och fick mer och mer ont i magen, mådde illa, kom några tårar för jag var/är så fruktansvärt frustrerad över att inte kunna sova.

Det var först när jag gick upp från sängen som jag insåg hur otroligt utmattad jag verkligen var. Har väldiga kordinationssvårigheter, glömmer saker och mitt humör är upp och ner. Känner mig deprimerad och känslig.
Det var en väldigt jobbig morgon som slutade i att jag fick stanna hemma. Går inte att jobba när man inte fungerar. Ringde vårdcentralen talade med en kvinna i 20minuter. Det slutade i att de inte hade någon tid, men hon jag talade med förstod verkligen att jag inte kunde leva såhär längre. De skulle höra av sig vilket jag hoppas att de gör för jag behöver verkligen hjälp!

Jag behöver återta mitt eget liv och där ligger min hälsa som högsta prioritet!

Jag gillar verkligen mitt jobb! Jag älskar arbetsplatsen och jobbarpolarna och hoppas verkligen inte att det kommer lida för att jag är sjuk. Vill inget hellre än att få arbeta där just nu.
Känns så jobbigt att vara borta därifrån. Vet att man inte kan rå över saker som detta, men jag vill verkligen visa att jag vill arbeta och göra ett bra jobb så att de i framtiden tänker på mig och det skulle dyka upp något.

Om ni har några tips över hur jag kan förbättra min sömn, dela gärna med er!

-------------------------

För övrigt så har helgen varit mys i Kumla och igår var jag hos Fiia och Jörgen, Helena var även där och Reine kom lite senare på kvällen.
De har en så fin lägenhet! Verkligen avundsjuk! Vill med bo där!!!
Takvåning med stort öppet kök, trappa upp från hallen till övervåningen och stora fönster över trappen.
Vi åt god mat och fruktsallad som efterrätt. Snackade massa som vanligt, hehe. Fiias storasyster kom även hon över på kvällen och åt fruktsallad med oss.

Längtar till fredag! Vi ses Helena ;)

Då är snart ännu en vecka över!

Det är såååå skönt att veta att det bara är en till arbetsdag denna vecka. Det har inget att göra med hur jobbet varit, det har gått ganska bra faktiskt med lite små gropar. Men det som inte varit bra är mina nätter och tidigt på morgonen. Jag har verkligen sovit skit hela veckan!

Det tar lång tid innan jag somnar, men jag är trött redan halv åtta om kvällarna. Tvingar mig att vara uppe till halv elva, elva sen när jag väl lägger mig så kan jag inte somna. Sover dålig gör jag med! Usch!!

Det värsta med hela natten är att jag vaknar mellan fem och sex och kan inte somna om. Klockan står ställd på 07.00 och ändå går det inte att sova. Jag vet inte varför...
Jag känner mig konstant oroad och ängslig, stressad över klockan.
När jag vaknar så tidigt får jag ont i magen och mår illa, kan då inte äta frukost..

Ond cirkel

Höstdeppig

Först trodde jag bara att jag var trött för att jag fått väldigt dålig sömn under veckorna. Men nu börjar jag undra.. Kanske är jag lite höstdeppig, hmm?

Jag sover inte alls bra, är lätt irriterad och överkänslig. Låter inte alls som att jag skulle vilja träffa mig själv. Bäst att kanske undvika mig. Jobbigt nog kan jag inte bara krypa ner under täcket och gömma mig tills jag känner mig bättre. Jag är runt folk 9 timmar per dag på jobbet som minst. Kvällarna spenderas iofs för det mesta ensamt vilket kanske är bra ibland.

Samtidigt som jag borde vara ensam känns det som jag kräver sällskap. Bara ha något där..
Usch vad jag känner mig mesig och babbla om detta..

Jag vill helt enkelt känna mig sådär otroligt glad hela tiden som jag nu bara gör ibland. Med rätt sällskap.. <3

-----------------------------------

Vem bestämde att helgen bara skulle bestå av två dagar?
Jag motstrider nu detta! Jag vill ha mera helg!

Trötter

Fy satan vad trött jag är!!!

Det var länge sedan det verkligen var plågande att sitta uppe..

Dock vet jag att ifall jag går och

lägger mig nu så kommer jag vakna

klockan 5 imorgon bitti och inte somna om.

Varför?

Det har jag ingen aning om!

När jag är ledig kan jag sova tio timmar i sträck,

nästan utan problem.

När jag jobbar kan jag knappt sova sex timmar.

Är inte det konstigt?

Att jag ligger och grubblar mer än vanligt på vardagskvällar..

Kan det ha något med saken att göra?
Men samtidigt så är jag väl medveten om att jag gör detsamma

på helgen med och då om andra saker än jobbet.

Imorgon är det iaf fredag och med det menas att helgen börjar

klockan 16.00 är min arbetsvecka slut.

Om jag får arbeta mer nästa vecka vet jag inte än.

Jag hoppas verkligen det så håll tummarna för mig!

Sjukling

Idag känner jag mig bättre inom vissa områden men sämre på andra. Jag har inte så ont i magen idag, men jag känner mig hängig och mosig.

Dagen har spenderats på soffan under ett täcke.

Vaknade halv sju första gången sedan ringde klockan och jag började känna hur jag mådde, inte tillräckligt bra för att gå till jobbet. Hörde av mig till jobbet och sa att jag måste vara hemma en dag till. Sedan försöka jag somna om. Lyckades i någon timme, men sedan var det bara att kravla sig upp och ut till soffan istället. Sover jag förlänge går det inte att somna på kvällen igen.

Nu är klockan eftermiddag och det är inte mycket kvar av dagen. Jag har iaf gjort matlåda idag. Alltid något XD

Halloween

Då var det åter måndag och idag när jag kom till jobbet kände jag hur magen vände sig. Det blev världens bergochdalbana, trodde att det snart skulle gå över. Drack lite vatten och började arbeta. Men det slutade inte, började må illa. Ni vet när det börjar bildas mer saliv i munen och man känner "nu snart så är det försent". Sprang till toaletten flera gånger för jag kände "nu kommer jag låsa in mig och inte komma ut på hela dagen".

Efter att ha arbetar i lite mer än två timmar gick det inte längre. Jag kan inte bara slita av mig headsetet och springa på toaletten med en kund i luren.

Så jag gick hem... Jag tycker verkligen om detta jobb! Kändes så opassande att gå hem när jag bara är anställd vid behov, men det gick verkligen inte längre.

Nu sitter jag här hemma och klockan är snart tre. Större delen av tiden mår jag numera bra. Efter att ha tagit lite medicin och vilat så känner jag mig lite piggare. Magen är lugnare, men ibland sticker det till i höger sida av magen. Jag fryser som vanligt hela tiden. Undra om det egetligen är lite konstigt att jag alltid gör det. På jobbet, hemma, hos Reine, hos mina föräldrar osv... Här hemma har jag trots allt 23 grader. Det är ju inte direkt kallt och ändå sitter jag med två filtar virade runt kroppen.

I helgen var det Halloween fest hos Linda och Johan! Det var skoj och väldigt trevligt. Var väldigt kul att se vad alla var utklädda till. Här kommer lite smakprov lånade ut Lindas bilddagbok:

(Hoppas att det är okej att jag lånar dem Linda, annars tar jag bort dem)

Själv var jag flygvärdinna. Visste verkligen inte vad jag skulle vara när jag tittade runt på olika sidor med maskeradkläder, men tillslut hittade jag denna så jag fick investera lite. Jag ska ju använda den hela två gånger, hehe^^

Det fanns även en fågelskräma, mumie, tomte, katt, mus, rörmokare, munk och en massa mer.
Mycket fantasi var det i luften. Tänk om jag hade kommit på hälften av allt det där.

Festen var en höjdare med mycket roligt folk, väldigt fint utsmyckat. Fler fester Linda och Johan, det är de förvätningar som jag har för er, hehe.. Helt plötsligt var klockan halv fyra och taxin stod på gatan nedanför.

Taxiresan hem var den värsta bilförden jag någonsin varit med om. Jag är sedan tidigare, för de som inte vet om det, rädd för fordon speciellt när de rör på sig. Taxiföraren var med all säkerhet full eller hög för han kunde inte hålla sig i en fil på motorvägen. Han körde sicksack mellan filerna, svängde tvärt och det värsta var att han gled över i filen för bilar som kör i motsatt riktning när vi åkte över bron som gör över motorvägen när man svänger in mot Kumla. Allt det var mitt i natten och han säkert var trött är ingen ursäkt heller att det var stundtals lite dålig sikt kan han heller inte komma med. Finns ingen ursäkt i hela världen till varför han körde som han gjorde! Jag har nog aldrig varit så rädd i en bil förut. När vi klev ur bilden hemma hos Reine föll jag i tårar.

För er som inte märkt det idag så regnar det.. VÄLDIGT MYCKET!

Blogg-tjat

Usch, jag tror att jag blivit dålig på att uppdatera min blogg.
Idag på jobbet satt vi och pratade om bloggar. Kommer inte ihåg hur det kom på tal men vi pratade om några kändisar som hade bloggar och sedan gick ämnet över till vad som inte får skrivas i bloggar/eller det man inte borde skriva i sin blogg.

Jag läste om det var för någon dag sedan om att flera personer hade blivit sparkade för att de hade skrivit något om sitt företag på Facebook.
Jag talar ganska öppet om hur mina dagar har varit på jobbet, men det har ju inget med företaget att göra utan om hur jag mått och känt mig den dagen eller hur?
Eller är det bara jag som försöker intala mig det....?

Jag menar vi får ju tala om hur vi har det på jobbet till varandra, då borde vi ju få skriva om det. Dock stannar det vi skriver i våra bloggar kvar tills vi tar bort dem. Men det är inte något som borde hindra någon får att uttrycka sig. Vi har ju en yttrandefrihet.

Allt fler arbetsgivare går online för att söka efter information om de som de funderar på att anställa. Allt fler arbetsgivare läser i bloggar och liknande om vad vi skriver, hur vi uttrycker oss och hur vi skriver.
Kan det vara avgörande? Skriver jag blogg kommer jag ha en sämre chans på ett arbete eller kommer det vara till en fördel?
Jag kommer aldrig sluta blogga av en sån anledning som vad en framtida arbetsgivare ska tycka och tänka. Självklart finns det saker som ska hållas från att skrivas i ens blogg, men vissa saker måste man helt klart få skriva ner så hela världen kan se.

Anledningen till att de flesta skriver en blogg är ju inte för ma vill att hela världen ska läsa. De flesta skriver nog för att kunna just uttrycka sig och skriva av sig. Sedan om någon, kanske en vän vill läsa är det bara uppskattat. Om fler vill läsa varsågod, jag skriver inget som jag inte vill ska komma ut.
Är det någon som vill skriva något som de kanske inte borde så är det bara att skapa en anonym blogg. SE! No problem....
Nu är jag dock inte en sån intressant person att jag har saker att skriva om som är "hemliga". Jag är ju bara den tråkiga vardagliga tjejen som just nu har det lite kämpigt.

På tal om kämpigt. Första månaden på länge som jag måste söka till soc och det enda de har är skit skit och mera skit att komma med. Nu när jag jobbar så kan jag inte bara lämna jobbet för att gå på något jäkla möte. Jag behöver liksom inte söka igen på flera månader.. Känns förjävligt rent utsagt. Mår illa, är stressad, tårar osv. Jag vet att det säkert låter överdrivet men det känns som att jag gått tio steg bakåt när jag fick det brevet.

Kommer ihåg hur det var innan sommaren, hur jag mådde osv. Det vill jag verkligen inte tillbaka till. Varje månad är ett krig, varje dag en strid.... Tillslut orkar man inte längre. Man mår inte längre bara psykiskt dåligt utan även fysiskt. Kroppen inte reagerar/svarar och du kan längre inte fungera normalt.
Och allt detta för att man inte har pengar och för att man inte kan få tag på ett jobb. Folk som säger att det är bara är att gå ut och skaffa ett borde sätta sig i några månader i den sits som jag är i och försöka. Det spelar ingen roll om du söker tio arbeten om dagen på olika sätt, chansen att du kommer få ett är ytterst liten och i dagsläget kan ingen påstå att det är enkelt när ekonomin är som den är.

Usch, vad tråkigt mitt inlägg blev. Ska sluta innan det blir ännu mer deprimerande!

Btw, om det saknas eller är förmånga N någonstans så är det för att min N-knapp inte riktigt svara som jag vill.